the childcatcher

vi har blivit bittra konstaterade vi kallt när vi stod i kassan på ica innan idag. hur mkt vi än hatar det så blev det så uppenbart att det inte gick att förneka. vi är 24 (snart) och bittra. är det inte lite tidigt?
tänker inte spy ur mig allt bitterfitta-snack här, men huvudtesen är att det helt enkelt inte verkar gå att ha okomplicerade relationer med folk på lika villkor, utan man får alltid en massa dramatik på köpet, som man inte alls är intresserad av. allt jag hört talas om eller varit med om på sista tiden har på ett eller annat sätt visat på samma tendens. folk kan inte säga rakt ut vad de egentligen menar, folk kan inte bestämma sig och sen hålla sig till det, folk kan inte förstå att deras handlingar får konsekvenser för andra personer, eller så bryr de sig inte. folk kan helt enkelt inte hålla det okomplicerade okomplicerat.
och det gör mig förbannad.

den andra tesen tänker jag inte ens ta upp här, it's a bit too close to home.
dagens låt: the childcatcher - lush.