tröttheten klamrar sig fast

nu har jag officiellt läst för mkt om graviditet, amning och barn de senaste veckorna. drömde om ett barn som skulle ammas inatt, och vaknade jättestressad med värsta hjärtklappningen. vet inte vad det var med drömmen som var så stressande, men ändå. får införa ngt sorts tak på all text som har med sådant att göra. jag har ju ändå i princip läst det mesta seriösa som finns att få tag på.

annars mådde jag illa för första ggn idag. jag hoppas på att det bara var en tillfällig grej.
--
det är frustrerande att helt plötsligt vara så trött. jag är van vid att kunna vara uppe i princip hur länge som helst och ändå funka helt ok, nu slocknar jag ibland vid 21:30 - 22:00-tiden på kvällen på vardagarna. det är säkert skitbra, för jag får en massa mer sömn än jag brukar, men det känns FEL. nu hinner jag med ännu mindre än innan. det är lätt att få dåligt samvete för att inte orka med att träffa alla jag vill träffa, men jag kan inte göra ngt åt det. det är inget personligt. jag orkar helt enkelt inte. jag vill ligga i soffan och läsa eller kolla på ngt avsnitt eller vila. inte så jävla kul kanske, men just nu är det nödvändigt.