igår kände jag helt plöstligt tydligt att vår alien rörde på sig. som om ngn petade på mig, inifrån magen. vilket kanske inte låter så märkvärdigt, för det är ju precis vad som händer. men det är en mkt skum känsla. mest av allt blev jag förvånad. sen var det som om ngn tryckt på paus, för jag stelnade till, med tekoppen halvvägs till munnen, och koncentrerade mig på känslan. efter de där första rörelserna har det kommit många fler. konstigt att det går så snabbt från att inte ha känt ngt alls till att känna mkt.
in other news har jag B12-brist (yay!), vars vanliga symptom är trötthet, utmattning, anfåddhet och huvudvärk. hej, huvudet på spiken. jag som trodde det var graviditetssymptom. är jävligt glad att jag bad barnmorskan ta ett extra blodprov (har fortfarande blåmärke kvar, btw. damn those tiny veins!), för det betyder att jag kanske kan bli pigg igen! och slippa att vakna med huvudvärk varje dag.
var på min andra gitarrlektion igår. svävade sedan, precis som förra ggn, hem på små lyckomoln. vet inte varför, men jag blir helt lycklig av att sitta där och plinka på strängarna, få till en ton och ignorera smärtan i fingertopparna. till nästa gng ska jag lära mig Notting Hill-melodin :D långt ifrån världens bästa låt, men det roliga är att den är enkel, jag vet hur den ska låta och att jag ska plocka med högerhanden istället för att bara slå.
nu ska jag hem och testa på hur det känns att ha en hemmaman (hemmaperson).
No comments:
Post a Comment